Vaccinering, igen på tapeten!

Baby dog av kikhosta skriver iltalehti idag. Vaccinering är en svår fråga. Skall man vaccinera sina barn eller låta bli? Skall man ta alla vaccin som erbjuds eller välja några? Hur man än gör så kan det ju gå dåligt! Men det gäller väl med allt här i livet! 

Bild lånad

Så här har vi gjort. Vi har alltid haft klart för oss att våra barn blir vaccinerade enligt vaccinationsprogrammet. Inget som vi egentligen ens diskuterade. Men som provkanin i nå vaccinationstest har vi inte ställt upp. Fast det nog kom en hel del brev om olika provgrupper när Romeo föddes. När Romeo föddes fanns rota- och pneumocock vaccin inte med i programmet ännu men vi valde att vaccinera honom mot dessa ändå. O när det var dax för Kevin så var de ju redan med i programmet o han fick dem således också o hade nog annars också fått. Nå influensavaccin tar vi inte mera. Romeo fick flunssavaccin när han var 1 år men under senare år har vi tyckt att det var onödigt eftersom han ändå blev sjuk det året (dock inget farligt, bara vanlig flunssa). Så fick han ju förstås svininfluensa vaccin som vi andra också tog (Kevin var ju i magen då så han har inte fått nån egen spruta). Eftersom vi reser en del har vi alla tagit A o B hepaiti vaccin o det måste man nog ha om man är ute o reser. O så fästingvaccin det har båda pojkarna i kraft. Så många fästingar får vi nog plocka bort av katterna under sommaren att vaccin nog behövs fast vi bara skulle vistas hemma på gården. Själv har jag fått fästingvaccin ända sen jag började jobba, det är nog inte tvång att ta men mycket rekommenderat o betalas av arbetsgivaren. Så tyckte att det kändes lite oansvarigt att inte vaccinera barnen mot nått som jag själv har skyddat mig för. Funderade på vaccin mot vattkoppor en tid men så blev det inte av o nu har ju båda redan haft vattkoppor. 

Så så har vi gjort o för oss har detta fungerat bra!