onsdag 13 december 2017

Belem



Är stadsdelen där Lissabons mest berömda landmärken ligger!




För att ta sig till Belem från centrum av Lissabon kan man ta spårvagnen från Praco do Comércio-tårget. Resan räcker ca 30 minuter och man kan räkna med att det är trångt. En sittplats kunde man nog bara drömma om. 2,90€ kostar en enkel resa med spårvagn överallt i Lissabon, men vill man komma billigare undan kan man skaffa ett 24h kort för ca. 6€. Med den kan man också använda metron och de gamla hissarna som finns på två ställen. Lönar sig konstaterade vi. För fast vi gick mellan 10-14 km varje dag så blir det nog att man använder nått färdmedel också varje dag. 


Så på lördag morgon tog vi spårvagnen ut till Belem. Nr 15 går ut dit. Vi var tidigt ute för att inte behöva köa nån längre tid. Först köade vi till spårvagnen, som blev helt överfull och man kunde knappt röra sig. Men vi var framme vid Mosteiro dos Jerónimos klostret redan 9.30 och stället öppnade 10. I bra tid alltså, men vi var verkligen inte först i kö då heller.
 Otroliga mängder turister i den här staden fast det borde vara lågsäsong.




Så efter ca en timmes köande och 10€ i inträde så kom man in i klostret. 
Mosteiro dos Jerónimos är ett av världarven och troligen Lissabons viktigaste sevärdhet. Klostret grundades för att fira Vasco da Gamas upptäckt av sjövägen till Indien och uppfördes under åren 1501-72. 
Mycket vacker byggnad, som verkligen är värt ett besök. Kanske inte värt många timmars köande, men 1 timme var det nog värt. 




Strax intill klostret hittar man de två andra viktiga sevärdheterna i området: Torre de Belem och Padrão dos Descobrimentos.
Dessa nöjde vi oss med att titta på från utsidan. Man kan ju inte köa hela dagen heller.




Fin stadsdel detta också och har man några timmar ännu överlopps och vill sätta dem på att stå i kö så skall man ta sig till Pasteis de Belem konditoriet och köpa en av deras berömdheter. Alla man mötte hade en påse från detta ställe i handen, men när vi såg kön utanför så konstaterade vi snabbt "så goda kan de inte vara". Kanske vi hade fel?!

   

tisdag 12 december 2017

Nr 47


Ett dimmigt och grådaskigt första intryck av en stad som jag längtat länge på att besöka. 


Man ser inget av marken innan vi dunsar ner på Lissabons flygfält. En heltäckande dimma ligger över staden och dessutom så regnar det lite lätt också. Inget hurraa för vädret alltså! Vi ställer oss i taxi-kön och tar oss mycket behändigt in till Rossio området där vårt hotell ligger. Rossio området är stället där Prada möter tiggare och gräsförsäljare. Verkligen kontrasternas plats!
Vi har bokat rum på ett litet familjeägt hotell och möts i dörren av ägaren som konstaterar "du kan inte vara nån annan än Heidi!" 

Runt omkring hotellet renoveras det överallt och det första intrycket var kanske inte det bästa när vi begav oss ut på vår första upptäcksfärd. Men vi upptäcker snabbt att nå bättre läge kunde vi knappast ha. 
Vi traskar först förbi Hard rock Cafe Lisboa (ligger i samma kvarter som vårt hotell, men är fullproppad hela tiden, så dit tittade vi bara in), ut på huvudgatan och förbi vackra Rossio stationen. Regnet faller ner så vi kilar in på HM och köper varsitt paraply. Traskar vidare längs gator med vackra hus och torg med julgranar. Blir första gången erbjudna att köpa nått i gräsväg (sker många gånger till under våra dagar här). Fortsätter via Arco da Vitoria (triumfbågen) ut på Praca do Comércio-torget. Ser våra första spårvagnar och köper rostade nötter (som säljs i varje hörn och smakar mest söt potatis). 




Fortsätter sen upp mot Castelo de Sao Jorge, vackra små gator, spårvagnar, otrolig utsikt över staden. Detta blev nog mitt favorit område i staden. 
Och nu tittar solen också fram! Plötsligt blir staden så mycket vackrare, solen gör verkligen mycket för humöret. 




Man behöver inte gå upp till slottet och Alfame stadsdelen som vi gjorde, man kan också åka Lissabons berömdaste spårvagnsrutt, nr 28. Den åker genom hela området och man kan stiga av vid alla sevärdheter. Vi gick som sagt hit första dagen och sista dagen åkte vi spårvagnen. Mera om det senare.




 Portugal blev mitt nr 47!
Och Lissabon en ny favorit!
Mera inlägg kommer...


torsdag 7 december 2017

100 år


100 åringen firades med bastu, middag och bal!




Pojkarna inledde firandet på tisdagen med fest för kommunens alla lågstadie elever. 
Roligt lär det ha varit.




Vi inledde vårt firande igår med att bada utebastu redan från morgonen!




Sen blev det middag med mina föräldrar på kvällen. 
Kevins fina pynt som han gjort i skolan/eftis kom fint i användning i dukningen. 




Sist förstås balen på slotten!
Planen var ost bricka och skumppa när barnen somnat. Resultatet blev sova strax efter handskakningen slutat. Hade inte alls kommit att tänka på att vi får ju inte sova alls nästa natt när vi istället kör till flygfältet. Så det var bäst att gå o lägga sig istället. Skumppa hinner vi med i Lissabon! 




söndag 3 december 2017

LillaJul



Vet ni när man väntat på nått jääääte länge och sen är det den dagen o så är man så nervös o spänd att man bara blir otrevlig mot andra?!


Så har speciella högtider en tendens att bli. Barnen väntar och längtar och sen är de för spända o oroliga när dagen kommer. Vilket förstås bara resulterar i onödigt bråk och gnabb. Som förälder borde man ju försöka undvika dessa situationer. Hitta på nått extra roligt mellan allt annat program, nått som får dem o glömma att det är spännande. Men vissa dagar bara orkar man inte med ännu nått extra när man redan fixat en hel massa inför dagen. 

Så dagen kanske inte blev så där lugn och mysig som jag hade hoppats. Fast, let´s face it, när blir den nånsin så hemma hos oss. Lillajulen blev bara, mycket likt oss.




I år fick vi in den riktiga granen redan till lillajul. Ifjol inföll lillajul för tidigt och varuhuset hade inte hunnit få in sina ädelgranar ännu. Men i år hade de. Dock så har ju detta varuhus slutat i vår stad så det blev en lite längre gran-hämtan-tripp för gubben och pojkarna i fredags. Men de, alltså pojkarna,  tyckte bara att det var roligt med en utflykt med pappa. Så vi fick vår gran och den blev super fin när alla hjälptes åt att klä den.

Och så till de som undrar varför man kör ca 200 km efter en gran...jo för att vi inte vill ha en plast och för att vi vill ha in granen hela december. En vanlig gran barrar ju redan samma dag du tar in den, medan denna står hur bra som helst hela månaden.
Tidigare var orsaken att Romeo inte tålde den vanliga granen, ögonen började rinna. Men nå mera har han inte detta problem. Han växte ifrån alla sina pollenallergier.
Men dessa ädelgranar är ju så mycket vackrare också! Så därför skaffade vi en sånn även i år, fast det blev lite omväg för att hämta den. Men kanske det finns nån annan som säljer ädelgranar här i trakten också än det varuhus som slutat? Vet nån får man gärna upplysa oss för vi har åtminstone inte hittat. 




För barnen är ju lillajultomten förstås det viktigaste med lilljul. De äldre har nog räknat ut hur det går till, men ändå är det ju lite spännande för Vad om, tänk om det ändå finns en tomte?..

Stövlar och brev sätts ut i hallen, spända väntar man på när nått skall ske och förstås precis när man inte är i hallen så smäller det i dörren. Typiskt, man missade tomten också i år!
Så är breven borta och man fick några små paket istället. 





Så granen inne, god mat och lillajultomten hittade oss.
En mycket traditionell lillajul i år!


Glad Lillajul från oss!


fredag 1 december 2017

1. December


Bästa tiden på året!
Jultiden kör officiellt igång idag!


Första kalenderluckorna är öppnade och alla verkade nöjda med sina även i år. Vi valde kalendrar utan leksaker i år, dessa har istället små böcker och fotbollskort. Skönt att det nuförtiden dyker upp också andra alternativ till alla leksakskalendrar. Dessa med pixi böcker har jag inte sett förut. 
Sen har de förstås sina chokladkalendrar också. Dem kan man ju inte lämna bort. 




Och i morgon får vi fira lilla jul. Blir att klä den lilla granen ikväll och sammanställa julklappslistorna så man har nått att ge åt tomten imorgon. 

Lillajul i all ära, men jag ser mera framemot nästa helg. För på fredag flyger vi till Lissabon. En helg utan barnen och en magisk stad att utforska! Kan det bli bättre?!

December månad har potential att bli super!

onsdag 29 november 2017

Jag skrev under


#dammenbrister




En hel vecka har facebook flödet svämmat över av vittnesmål. Den ena berättelsen otrevligare än den andra. Från att vara hemliga så kan nu alla läsa här

Har hela dagen gått och försökt formulera ett inlägg värt temat. Men kommer ingen vart. Har mina egna vittnesmål som man kunde berätta. Inga stora greijer, så man får nog kalla sig "lyckligt lottad" som kommit så här långt i livet utan nått större men för livet. Så inga stories.

Men en sak kan jag lova, mina söner kommer att uppfostras till att respektera andra. "Pojkar är pojkar", "kärlek börjar med bråk", kommer aldrig att höras i detta hus. De vill inte vara med om den  dagen när jag får höra att de sprungit omkring o öppnat dörren till flickornas omklädningsrum eller "sprättat" nåns BH-band. Små saker, visst, men de är tyvärr de saker som jag kommer ihåg bäst från mina lågstadie och högstadie år! Inga trevliga minnen... 

Så där kan jag åtminstone göra en insats!


fredag 24 november 2017

Nallar och tomten avslutade den här jobbveckan


"Ei, ei, ei och ei, ingen nalle tack!"


Så lät det när minstingen skulle välja nalle före konsärten. Jag hade med en gammal Ti ti nalle som han inte sett på länge och tänkte att den får han sen. Nå den dög förstås inte allas när han såg att där fanns hela raden med nya och annorlunda. Så han valde ut Trioli-nallen av modellerna, den skulle han ha. Men sen när vi bad om den vid kassan o skulle betala så var han bara "nej". Tanten plockade fram varje nalle de hade. En efter en så fick de ett "ei". Han ville inte ha nån ny nalle och sen dög den gamla hur bra som helst. Billigt och bra, alla nöjda! Ja förutom tanten i kassan förstås.


Ti ti Nalle showen var alltså gårdagens program. Roligt tyckte Colin att det var fast han inte är nån större Ti ti fantast. Vi hade en riktigt rolig tumis kväll han o jag. Trots snöstorm och dåliga vägar.





Det har varit några år emellan för oss, utan Ti ti nalle, men inga större förändringar har skett. Tanten och showen var sig lik.
Plus för arrangemanget nuförtiden när man kan köpa sig en specifik plats i Snellmansalen och inte behöver stå o trängas vid dörren för att hinna få en bra plats. Det var lite tokigt innan. Med föräldrar som arbågade sig fram för att komma först in med barnen i släptåg. Inte roligt. Men nu var det som sagt bra, när man kunde köpa den plats man ville ha, om man var ut i tid förstås. Vi satt på fjärde raden och det var helt bra.

Men hur rolig showen än var så är 25€/biljett nog ganska mycket för att se på en tant och några nallar.