Septembers sista dag


Sista september, höstens första månads sista dag...
Klockan är 7 på morgonen och det är beck svart ute (ja det var det åtminstone när jag började inlägget). Träden över hela gården är gula och vackra. Hela gräsmattan hade nu varit täckt med gult, om löven fått vara kvar. För mig hade dom gärna fått vara det... 


Den första månaden med helt ny vardag är över.
Och bara att konstatera, vi alla klarade av att gå in i den riktiga vardagen igen och vi klarade det bra. Varje en av oss!
Känns så roligt att åka till jobbet på morgonen när man inte behöver tvinga nån nånstans. Inga tårar, inget skrik, inga protester! Bara glada miner!

Så har vår vardag inte alltid varit. När de andra två först började dagis som 4 och 2-åringar var situationen en helt annan. Och den blev egentligen inte nå bättre innan den dåvarande 4-åringen började förskolan. Då förändrades plötsligt allt. Sen dess har han ganska gladeligen gått till skolan varje dag. 

Vår nu varanade 2-åring han nickar glatt när man säger att han har dagis-dag. Inga tårar, bara ett glatt hej, hej och kram åt mamma och så iväg och leka. Att han under dagen ofta också kommer ut och titta på hästar gör inte saken sämre precis. Den gossen han gillar verkligen hästar. Och trivs i sitt dagis.

Förutom detta är september för oss också den sista kalas-månaden på året. Vi firade 2-års kalas och mitt "nått år över 25-års"-kalas. Annars var september en ganska lugn månad. Inga resor, lite villa-liv, några utflykter, lite teater, men mycket hemmaliv. Skönt så!

Förra fredagen var också min sista lediga fredag. Nu är det 100 % jobb som gäller och gubbens tur att vara hemma på fredagarna. Lite synd, gillade min lediga dag med Colin. Men ibland blir det inte som man vill. Och det viktigaste är ju ändå att Colin får vara hemma och att nån är hemma när de två äldre kommer från skolan.




Så hej då september och välkommen oktober!



Kommentarer

Populära inlägg